Fin, försiktig och följsam..tre ord som beskriver vår första boerboels främsta egenskaper. Första gången på valpkursen blev jag ombedd att gå och träna lite andra saker vid sidan om eftersom hon redan kunde så mycket..Sanningen var att hon inte kunde nånting mer än dom andra, hon var bara så mån om att vara till lags att man bara behövde tänka vad man ville att hon skulle göra,så gjorde hon det. Hon funkade ihop med alla hundar, stora, små, hanar och tikar..Hon hade svårt att hitta den perfekta lekkamraten då en boerboel leker på ett speciellt sätt. Många blev lite rädda och ville inte leka så tuffa lekar..;) Hon var fantastisk med barn och älskad av ALLA tom av människor som var extremt hundrädda. Vi röntgade henne när hon var arton månader och vi trodde att allt var frid och fröjd då hon inte visade några som helst tecken på att något var fel..Det visade sig att hon hade D-höfter med milda pålagringar, armbågarna var fria. Vi var så ledsna och började bli försiktigare med lek med andra hundar, inte kasta pinnar eller bollar osv.. Vid två års ålder fick hon inflammation i ena bakknät och fick äta antiinflammatoriskt en lång tid och bara gå korta koppelpromenader.När hon började bli bra i ena knät så fick hon inflammation i andra och veterinären konstaterade att hon hade kronisk inflammation i bägge knäna..Hon var bättre till och från men vissa stunder var det riktigt illa. Under en lång tids medicinering kom hon lös en dag och blev så lycklig så hon sprang det fortaste hon kunde ute på gården och slet av ena korsbandet vilket innebar att hon inte hade nåt bakben att gå på..Vi fick bära henne in hos veterinären som tyckte att det bästa var att låta henne somna in..:( Det var en sorgens dag..Saknaden var enorm efter henne och jag sjukskrev mig en hel vecka..Hon kommer för alltid att ha en enorm plats i vår hjärtan..Stella blev nästan fem år och hennes pappa och mamma hette Boerklans Scarabee och Boerklans Tequila.
